Zandra älskade: Att äta, speciellt från grannens fågelbord som hon lätt nådde upptill och att jaga harar, som alltid lyckades springa åt sidan innan hon hann vända.

Zandra avskydde: Att gå i öppna trappor och att bada i badkar. I sjön gick det bra om det var grunt så att hon slapp doppa magen.

Om hon blev sjuk eller kände sig dålig gick hon själv till vår granne, som råkade vara veterinär. Till slut hjälpte inte det, utan hon fick skelettcancer och blev avlivad vid prick 9 års ålder dvs. 84-10-02
 

Zella älskade: Att slicka solbadare på tårna och att visa upp sig på utställningar. Hon blev svensk champion redan vid mindre än två och ett halvt år. Senare också nordisk champion. Att jaga ljusprickar och spegelreflexer var också otroligt skoj.

Zella avskydde: Att lyda var ingen höjdare. Att jaga harar och annat småvilt ihop med pulin Beda var inte så kul eftersom Beda alltid var outtröttlig och orkade längst.

En tumör i frambenet satte P för en mycket lovande avelstik redan vid mindre än tre års ålder 02-01-02
 

Alba älskade: Att sova länge på morgnarna och att vara mamma. Alba var supermamman i alla hänseenden. Alba älskade att busa och leka med dem som hon fick med sig på det.

Alba avskydde: Att lyda omedelbart. Ville gärna tänka sig för varför hon bör lyda och vilka konsekvenser det ena eller andra beslutet har.

Sommaren 2007 började Alba halta av vad som först verkade vara en inflammation i en led. Tyvärr visade det sig var en skelettcancer och hon fick somna in 07-09-12. Sörjd och saknad som få
 

Lucciola älskade: Alla valpar och speciellt alla sina egna barnbarn som det finns gott om i Sverige.

Lucciola avskyr: Att gå i koppel, speciellt i en utställningsring

Arthur älskade: Ria men hade ett hjärta över för alla snygga tikar. Han hade en mängd snuttedjur som endast Ria fick låna. Arthur sprang oförtröttligt efter bollar.

Arthur avskydde: valpar och hade inget tålamod med sina egna avkommor speciellt inte hanvalpar. Om de inte är i vägen ignorerade han dem helt. Arthur hade dock inga problem med att umgås med andra vuxna hanhundar.

Senvintern 2010 började Arthur halta. Han hade en grav artros i en "handled" fram. Ingen medicinering hjälpte. Han fick somna in 10-03-16 nästan elva år gammal.

Beda älskade: MAT och att gå oändligt långa promenader, mästra med Bergamascerna och tala om för dem när ”något är på gång”

Beda avskydde: När Arthur lade sig på henne när hon är för bjäbbig och när Bergamascerna inte lyder henne.

Tyvärr så har vi inte kvar lilla Beda längre. Sommaren 2010 skadades hon så svårt i en "trafikolycka" hemma i vår korridor att hon inte klarade sig.

Alla hundarna var på väg till sina olika utfodringsställen utmed en lång korridor. Beda var som vanligt ivrigast av alla efter maten och svängde snabbt av precis framför vår store hane så hon flög rakt in i en dörrkarm och höftleden skadades svårt. De försökte att reparera den  2 ggr men den åkte ur igen. Vi beslutade att hon skulle få slippa vakna ur narkosen då prognosen var mycket dålig. Två dagar före tioårsdagen.